Vansbrosimningen 2015 – Race report #sub40

INNAN:
Bodde på Scandic i Borlänge innan och hade för första gången (till Vansbro) familjen med.
Äggröra och Bacon samt Yoghurt med kokosflingor, nötter och kanel till frukost, kör på med LCHF sedan 2 år tillbaka och då det fungerade bra under Motala Sprint utan kolhydrater så visste jag att det skulle göra det även nu, inte så långt lopp rent tidsmässigt.
Var på plats lagom tidigt, 90 minuter innan start svängde vi in på parkeringen. Som vanligt kändes det som att just vi fick parkera längst bort av alla. Lämnade Therese och tjejerna vid bilen så att de kunde ta det lite lugnt.
Snabbt och smidigt, i den rejäla organisationen, hämtade jag startkuvert och nyttjade toaletterna vid målgången. Började den oändliga promenaden till start och började dricka min häxblandning av Umara Intend och UCAN 45-30 minuter innan. (UCAN skippar jag nästa gång, har all energi jag behöver lagrat i kroppen för att köra nära mjölksyratröskel i 40 minuter)
Kom till starten 0940, bytte om, gick på dass (igen) och gjorde klart allt. Spanade efter kändisar och såg Emma Graaf med sambo Simon, Annie och Micke Thorén, Marie Carlsson och så klart Anders Olsson. Jag har bara simmat hela sträckan en gång och då (2005) hade jag 44.05 och kom 99:a, grovt slagen av Anders.
Var redo 09.55 då elitherr gick i vattnet. Fick vänta på damstart 1005 innan vi fick gå i. Simmade lite fram och tillbaka för att hitta en frekvens och andning.
Lade mig i mitten och siktade på att vara snabb från start för att kunna gå ganska långt till vänster och vara ostörd.

UNDER:
Från start till första böj gick det bra, kände mig stark direkt, gick till vänster om en eka och siktade sedan in mot kurvan, fick hålla ut lite vänster för att inte hamna i gyttret. Första delen av rakan försökte jag hitta en frekvens och andning som verkade passa. Kom egentligen aldrig in i en 3-takt utan låg förmodligen på för hög belastning. Kändes inte får hårt eller snabbt utan malde på. 6-8 andningar, sikta och börja om.
Det tunnade ut på folk och när linan till höger dök upp så kunde jag ligga ganska nära den. Hade några personer runt mig men hittade ingen att drafta av, måste träna drafting för att bli snabbare.
Kring 1500 kom den första dippen, allt kändes piss, det började komma lite trötthet. Skulle jag inte slå av lite på takten?  Det kom en riktig torped bakifrån och bara svepte förbi. 2XU X3, Anders Olsson? Upplevde att jag vinglade till höger och vänster, det var jobbigt och långt kvar, fick inget flyt i andningen, fick inte till 3-takten, absolut sista gången jag skulle göra detta!
Fick syn på portalen vid kurvan och det kändes direkt bättre, bara 3st 400:ingar kvar, det orkar jag utan problem. Jag är ju inte ens trött, inte alls som under träningarna, var jag bara vek?
In mot kurvan hade jag sällskap av 2 andra och jag låg utanför som nummer 2. Kände mig stark direkt efter sväng och jag fick för mig att det fick bära eller brista, höjde lite fart och gick ikapp och ifrån de 2 andra. Men inte under så lång tid, det brast lite. Vid 2,5 var jag redo att kliva upp, det var piss igen. Hade vinglat ut i strömfåran så många gånger att jag inte orkade hålla riktningen längre, nu kom den där dryga tillbaka igen, han som jag nyss simmat ikapp och förbi, hur snabbt måste man simma för att hänga av en annan simmare? Skitsamma, han får simma förbi, jag försöker drafta istället. Sänkte lite fart och allt kändes bra igen. Tryckte fortfarande på med hög frekvens men tappade lite mot den dryga och nummer 2 kom också ikapp. SKITSAMMA, att jag då låg i top 20 av vår klunga visste jag och att det var 50 i första startled visste jag också. Kanske top 70 då om allt skulle gå vägen, kanske sub 40?!
Körde på med bibehållen frekvens och tryck, orkade inte spurta även om jag såg målet. Vilken hand hade jag tidtagningen på? Tjonga upp med handen på tidtagningen och sedan var det klart. Gled under tidtagningen och sträckte ut. Vila! Nehej du. Vänster vad exploderade i kramp och så fort jag kom upp ur vattnet så drog vänster bröstmuskel ihop sig som ett gummiband. Nya känslor att uppleva. Av med badmössor och glasögon, där var den där dryga som slog mig, kände igen honom från Motala sprint. Måste kolla resultaten vem det är, någon av juniorerna från Triathlongymnasiet iallafall!
Inte mycket att sura över och jag såg Anders Olsson sitta i rullstolen och ge segerintervju på rampen, stryk av Stålmannen igen alltså.

EFTER
Återhämtningen var dock omedelbar, inte alls trött efter någon minut. Gick trots krampkänningarna uppför trapporna och träffade familjen. Kändes bra just då men inte en tanke på att göra detta igen. Vem fan orkar ta ut sig så en gång varje år? Kan inte vara hälsosamt…
Träffade Emma Graaf, pratade lite skit och insåg att jag nog slagit Emmas Simon iallafall. Inga andra kändisar? Mot fotograferingen och sedan väskutlämning och dusch. Träffade Patrik som ska köra Ultra-triathlon om 2 veckor, han startade i Elit och hade kört ganska ok, han körde OW-SM och Vansbro som träning inför Ultran, ingen toppning alltså och inte heller så mycket fartträning.

Ut från omklädningen och säg direkt familjen vid badbassängen, slog mig ner och myste lite innan jag kollade resultaten: 36:24,9 WTF, står det verkligen så? Kan inte stämma, måste vara någon annan. Kollade hela resultatlistan och mycket riktigt. Eric Johansson (den dryga som inte vek ner sig) från Trigym 2 placeringar före på 36:20. Jag låg just då 27:a.

Den känslan, att allt hade gått som önskat och lite till, att vara nöjd fast det hade varit både skitroligt, tråkigt, jobbigt, lätt och allt på en gång har jag inte haft många gånger. Kan närmast jämföras med att ta körkort eller få reda på att man blivit antagen till Krigsflygskolan. Overkligt fast ändå verkligt…

Räknade lite i huvudet, hade haft som mål att komma under 40 minuter som ju är 1:20 i snitt. Hade tränat skapligt under några veckor (mer om det i ett annat inlägg) och kände innan att jag skulle kunna gå under 1:20. Kom fram till att jag måste snittat kring 1:16 eftersom 35 minuter är 1:15 i snitt. Någon timme senare hade jag tid att reflektera över att 35 minuter är 1:10 i snitt och jag blev enormt förvånad igen då jag räknade ut att jag snittat 1:12,8/100m.

Konstaterade direkt att jag kommer att köra igen nästa år, då ska jag göra som Eric, ge allt till mål. #sub35